|
BVFF nummer:
|
|
2012-071
|
 |
|
Projekttitel
|
|
Åkkvalitet på vinterväg
|
|
|
Projektledare/Kontaktperson
|
|
Anna Arvidsson
|
|
|
Telefon
|
|
031-7502615
|
|
|
Utförarorganisation
|
VTI
|
|
|
Medutförare
|
|
-
|
|
|
Bakgrund
|
|
Det har länge funnits studier om ”komfort” på barmarksvägar, dvs. hur man uppfattar ojämnheter i vägen och hur det påverkar känslan att köra på en viss väg. I begreppet komfort ingår mycket mera än vertikala stötar och vibrationer. Framförallt måste graden av att känna sig säker när man åker på ett visst vägavsnitt ingå. Vidare bör internt buller genererat av väglaget inkluderas. På en vinterväg är detta väsentligt för upplevelsen av bekvämligheten. Detta är inte särskilt uppmärksammat för barmarksvägar heller. Hur upplever man ojämnheterna när man färdas på en väg under vintern med snö och is? Trafikverkets definition för den högsta standardklassen för vinterväg är: Entreprenörerna ska hålla vägen snö- och isfri när vägytans temperatur är över − 6°C. Vid längre köldperioder med kallare yttemperaturer kan vägens yta delvis vara täckt av snö och is. Bland annat vintern 2010-2011 är ett exempel på när det var längre köldperioder i södra Sverige och de högst klassade vägarna hade en tjock yta av snö och is. För vinterväglag regleras kraven helt efter säkerheten och då kopplad direkt till halka. Risken för uttröttning på grund av vibrationer och internt buller är helt undantagen, åtminstone som direkt orsak till risk.
|
|
|
Sammanfattning
|
|
Det har länge funnits studier om ”komfort” på barmarksvägar, dvs. hur man uppfattar ojämnheter i vägen och hur det påverkar känslan att köra på en viss väg. I begreppet komfort ingår mycket mera än vertikala stötar och vibrationer. Framförallt måste graden av att känna sig säker när man åker på ett visst vägavsnitt ingå. Vidare bör internt buller genererat av väglaget inkluderas. På en vinterväg är detta väsentligt för upplevelsen av bekvämligheten och säkerheten. Detta är inte särskilt uppmärksammat eller väl studerat för barmarksvägar heller. Hur upplever man ojämnheterna när man färdas på en väg under vintern med snö och is? Trafikverkets definition för den högsta standardklassen för vinterväg är: Entreprenörerna ska hålla vägen snö- och isfri när vägytans temperatur är över − 6°C. Vid längre köldperioder med kallare yttemperaturer kan vägens yta delvis vara täckt av snö och is. Bland annat vintern 2010-2011 är ett exempel på när det var längre köldperioder i södra Sverige och de högst klassade vägarna hade en tjock yta av snö och is. För vinterväglag regleras kraven helt efter säkerheten och då kopplad direkt till halka. Risken för uttröttning på grund av vibrationer och internt buller är helt undantagen, åtminstone som direkt orsak till risk.
|
|
|
Förväntat resultat
|
Förväntade resultat är att kunna mäta hur mycket en vinterväg vibrerar och hur stort internt buller det medför. Säkerhetskraven för vinterväghållningen avser enbart att vägen inte ska vara hal, risken för att bli uttröttad på grund av vibrationer och internt buller tas det inte hänsyn till idag.
På sikt skulle resultaten bidra till ändrade regler i vinterväghållningen (implementering).
Tydliggöra och bidra med ökad kunskap om effekterna av ojämna vintervägar.
Följdprojekt till detta skulle vara att studera trafikolyckor utifrån det rådande väglaget vid tillfället, exempelvis djupa spår som bidragit till olyckan.
Ett projekt som detta skulle kunna lyfta fram skillnaderna mellan en vinterväg med barmark och en med packad snö och is. Det i sin tur skulle kunna leda till en ändrad strategi gällande hur vinterväghållningen utförs.
|
|
|
Plan för resultatspridning och implementering
|
Det kommer att vara en kontinuerlig kontakt med en handläggare på Trafikverket. Resultaten om den kunskapen som projektet kommer att ge kommer att presenteras på exempelvis Transportforum 2014, samt i en skriftlig rapport.
Utöver detta kan resultaten på sikt leda till en förändrad/förbättrad strategi i vinterväghållningen.
Projektrapportering sker enligt överenskommelse med Trafikverket. Förslagsvis görs en skriftlig lägesrapport halvårsvis, samt muntliga avstämningar under projektets gång vid projektmöten.
Studien resulterar i en rapport och en presentation på exempelvis Transportforum 2014.
|
|
|
Tidsramar
|
|
-
|
|
|