BVFF nummer:
|
2012-005
|
|
Projekttitel
|
Mätning av däcksbredd och hjulkonfiguration
|
|
Projektledare/Kontaktperson
|
Håkan Wilhelmsson
|
|
Telefon
|
013-204360
|
|
Utförarorganisation
|
VTI
|
|
Medutförare
|
-
|
|
Bakgrund
|
Vid analytisk dimensionering och strukturell värdering av vägöverbyggnader är trafiken en viktig ingående parameter. Idag går det att räkna och väga enskilda hjulaxlar, men information om däck- och hjulkonfigurationer saknas. Det medför en brist i dagens analyser och medför bl.a. att det ej går att styra in dagens lastbilsflotta mot en ur vägsamanhang mer skonsam däckkonfiguration.
|
|
Sammanfattning
|
VTI har utvecklat ett mätsystem för att med hög noggrannhet mäta fordonsaxlar sidoläge under verklig trafik. Med utgång i den mättekniken vidareutvecklas ett nytt system som bestämmer däckens båda kanter på höger respektive vänster hjul. Mättekniken och resultaten verifieras genom laboratorieförsök, kontrollerade fullskaletest och provmätningar av verklig trafik. Fokus ligger på den tunga trafiken, ej på personbilar, och hur metoden ska optimeras för att mätta den tunga trafiken. En faktor som kommer att belysas är bortfallet av mätdata som blir vid den här typen av högprecisionsmätningar och hur bortfallet ska minimeras. I slutfasen av projektet (2013) görs en validering och enkel tillämpning i analytisk vägdimensionering med hjälp av uppmätta trafikdata för att visa däckbredden inverkan på dimensioneringsresultatet. Projektet beräknas löpa 2012-2013.
|
|
Förväntat resultat
|
.
|
|
Plan för resultatspridning och implementering
|
Med framtagen metod planeras sidolägesmätning med däcksbreddmätning bl.a. i samband med Bridge-WIM mätningar (Weight In Motion). Målsättningen är då att få en heltäckande bild av trafiken, antal axlar, vikt, placering och däckskonfiguration. Det underlaget spelar en betydande roll i dimensioneringsmodeller och nedbrytningsmodeller för vägkonstruktioner. Främst kan det röra modeller för spårbildning och problematiken parhjul kontra supersingel på den tunga trafiken. I förlängningen kan dessa metoder utgöra ett underlag för en mer flexibel hantering av tillåtna axellaster där utgångspunkten mer tydligt blir den skada varje axelöverfart orsakar på vägkonstruktionen. Ett nära samarbete förs med Trafikverket som är problemägare i frågan. När metoden är färdigutvecklad är målsättningen att en metodbeskrivning ska tas fram.
|
|
Tidsramar
|
2012-04-24 – 2012-12-31
|
|
|