|
BVFF nummer:
|
|
2014-043
|
 |
|
Projekttitel
|
|
Våta väglag – betydelsen av slitlagrets makrotextur och tvärfall för avrinning och mätning
|
|
|
Projektledare/Kontaktperson
|
|
Göran Blomqvist
|
|
|
Telefon
|
|
013-204171
|
|
|
Utförarorganisation
|
VTI
|
|
|
Medutförare
|
|
-
|
|
|
Bakgrund
|
Våta väglag har betydelse för många aspekter inom trafikområdet; vattenplaning är en trafiksäkerhetsrisk, våta vägar medför högre rullmotstånd än torra vägar, vintersaltningsgivor försvinner från vägen snabbare ju våtare den är och våta vägar slits snabbare än torra. Våta vägar kan även vara positivt, t.ex. genom att minska uppvirvling av vägdamm.
Vägens fuktighetsgrad ingår som komponent inom pågående projekt rörande vinterväghållning (NordFoU-MORS) och rullmotstånd/bränsleförbrukning (MIRIAM II) vid VTI och mäts gravimetriskt (Wettexmetoden enligt Lysbakken 2013), vid fasta punktvisa sensorer (Vaisala DRS511) respektive spektroskopiskt (Vaisala DSC111 och Infralytic GmbH, Tyskland). Den tyska sensorn är en nyligen vidareutvecklad version av den spektroskopiska sensor som utnyttjats inom två doktorandprojekt vid KTH (Riehm, 2013) respektive Göteborgs Universitet (Nordin mfl, 2013).
För att resultaten som framkommer ur de pågående projekten NordFoU-MORS och MIRIAM II skall vara generaliserbara måste mätmetoderna dock valideras gentemot även andra typer av beläggningar än de som ingår i de pågående projekten. Det gäller såväl olika makrotexturer som konstruktionens största stenstorlek och slitlagrets ytkarakteristika (mineralogi, färg, mikrotextur). Mätmetoderna måste också vara robusta och opåverkade av att vätskemängden på vägytan under olika perioder kommer att innehålla väldigt olika saltkoncentration.
Därför föreslås i detta projekt att den gravimetriska fuktmätmetoden och den tyska spektroskopimetoden utvärderas såväl gentemot varandra som gentemot ett urval av för svenska förhållanden representativa slitlagertyper.
|
|
|
Sammanfattning
|
|
Våta väglag inverkar på många aspekter inom väg- och trafikområdet, såväl trafiksäkerhetsmässiga som energi- och miljömässiga. Vägytans avvattnings- och dräneringsförmåga påverkas starkt av vägens geometri och vägyteegenskaper. Det har dock länge saknats effektiva mätmetoder för att mäta fuktighet, även om utvecklingen nu sker snabbt inom det området. Mätmetoder för vägytans geometri och makrotextur finns, men kopplingen till vägytans avvattnings- och dräneringsförmåga saknar modern standard. Detta projekt syftar till att ta fram en kombination av mätmetoder som möjliggör validering av resultat från andra pågående vägytefuktrelaterade forskningsprojekt för ett urval av för svenska förhållanden representativa slitlagertyper. Försöken genomförs under kontrollerade förhållanden på laboratorium och semikontrollerade förhållanden vid testbanor utomhus. Projektet pågår under 2014 och inrymmer även ett examensarbete i samarbete med Linköpings universitet, Tema Vatten.
|
|
|
Förväntat resultat
|
Genom att utnyttja mätningar som genomförs inom ramen för MIRIAM II och NordFoU-MORS II samt validering under kontrollerade förhållanden vid VTI:s beläggningslaboratorium förväntas kunskap om mätningar och behovet av eventuella korrektionsfaktorer för olika beläggningstyper, makrotexturer (MPD) eller tvärfall etableras.
Resultaten förväntas även vara potentiellt värdefulla i pågående, kommande och föreslagna projekt inom luftkvalitetsområdet där kännedom om upptorkningsförlopp på vägar och gator är avgörande för uppvirvlingsprocesserna som leder till emissioner av inandningsbara partiklar (PM10). Ett av de projekten är det nordiska samarbetsprojektet NORTRIP-2 (Non-exhaust road traffic induced particle emission modelling) som beräknas starta under 2014, samt i det för NordFoU föreslagna projektet NorDust. Kunskapen om vägytans upptorkningsförlopp är avgörande för den modellutveckling rörande vägdammsemissioner som utförs i dessa projekt.
Mätningarna jämförs även med svensk standard för vägytans horisontella dräneringsförmåga (SS-EN 13036-3) för att utreda vidareutvecklingspotentialen hos den metoden, vilket i så fall kommer att föreslås som ett följdprojekt.
|
|
|
Plan för resultatspridning och implementering
|
|
Resultaten sprids genom presentation av resultaten vid Transportforum 2015 och genom internationell publicering i vetenskaplig tidsskrift. Då målgruppen är tillsynsmyndgheter, väghållare och drift- och underhållsentreprenörer kan även riktade seminarier/workshops vara aktuella för att implementera kunskapen på flera nivåer.
|
|
|
Tidsramar
|
|
Projektet genomförs mellan 2014-01-01 och 2014-12-31
|
|
|