BVFF nummer:
|
2013-065
|
|
Projekttitel
|
Demonstrationsprojekt SRIS
|
|
Projektledare/Kontaktperson
|
Kontakt: Anna Arvidsson
|
|
Telefon
|
031-7502615
|
|
Utförarorganisation
|
VTI
|
|
Medutförare
|
GU/Klimator LTU Volvo Cars NCC Trafikverket
|
|
Bakgrund
|
IVSS finansierade framtagandet av SRIS under perioden 2006-2009. Detta projekt hade som syfte att ta fram en teknik för att kombinera floating car data, data från VViS och modeller för att kunna bestämma rådande väglag. Tanken med projektet var att SRIS skulle kunna fungera som ett komplement till VViS för att säkrare kunna kartlägga förekomst av besvärligt väglag och halka. Resultatet från SRIS visade att denna teknik är mycket värdefull för att få information gällande: var, när, typ och allvarlighet av halka. SRIS tekniken har den fördelen att den kan ge information för hela vägnätet och speciellt för hur trafikanterna/bilen "uppfattar" väglaget.
|
|
Sammanfattning
|
Införandet av ny teknik för halkövervakning i Sverige betyder att nya möjligheter ges för utveckling av en effektivare vinterväghållning. Detta projekt syftar till att demonstrera möjligheterna med RSI-tekniken (Road Status Information) som hjälpmedel för att ge väglagsinformation och att följa upp genomförda åtgärder. Grunden för projektet är: - SRIS (Slippery Road Information System) bygger på att fordon på våra vägar samlar in information under tiden de kör. Denna information tillsammans med meteorologiska data från VViS-stationer (VägVäderinformationsSystem) ger en detaljerad bild av hur vägvädret (halka/framkomlighet) ser ut i realtid. - RFE (Road Friction Estimate) som bygger på att utifrån fordonsdata beräkna ett friktionsvärde i förhållande till vägens tillstånd. - Road Eye – laserteknik för bestämning av väglag och friktion - Kontrollmätningar med för kartläggning av halka och friktion Förutom att demonstrera de utvecklade teknikerna syftar projektet till att ta fram de nyttor som finns med RSI-tekniken: - hur kan informationen användas för att effektivisera när/var/hur halkbekämpningsåtgärder ska genomföras - hur väl fungerar tekniken som uppföljningsverktyg för kontroll av utförda åtgärder - vilken/hur stor fordonsflotta behövs för att täcka ett område - hur ska framtida system kunna upphandlas och drivas på ett effektivt sätt Kopplat till varje nyttoaspekt kommer olika utvärderingar och tester att genomföras för att genomlysa bärkraft och möjligheter för de olika delarna.
|
|
Förväntat resultat
|
Ett demonstrationsprojekt av den typ som beskrivs i denna ansökan förväntas ge mycket goda resultat avseende RSI-teknikens användbarhet för att utföra effektivare vinterväghållning och att följa upp denna. Vidare ska demonstratorn ge information om sådana frågor som ”hur stor fordonsflotta behövs för att ge tillräckligt noggrann information” och ”vilka olika typer av fordonsflottor behövs för att erhålla tillräcklig bra rumslig och tidsmässig täckning av ett vägnät”. Genom att bedriva projektet som ett demonstrationsprojekt blir det också möjligt att få olika användargruppers åsikter om tekniken och att i realtid testa utvecklade modeller och tekniker för datainsamling och bearbetning. Vidare får vi också, genom att kunna besvara dessa frågor, en möjlighet att upprätta råd och riktlinjer för hur ett nationellt system av denna typ skulle kunna handlas upp och realiseras.
|
|
Plan för resultatspridning och implementering
|
Projektet kommer att drivas som ett demonstrationsprojekt där tanken är att användare ska få möjlighet att i realtid använda information som underlag för beslut om åtgärder och som verktyg för uppföljning. Informationen från de olika teknikerna kommer att visas via ett webbgränssnitt vilket gör att det blir enkelt för olika användargrupper att komma åt informationen. Vidare gör detta upplägg det möjligt att demonstrera tekniken för andra grupper av användare som på sikt kan vara intresserade av att nyttja informationen för olika typer av applikationer. Slutsatserna från projektet kommer att redovisas i skriftlig rapport och en spridning av framkomna resultat är planerad att ske på konferenser inom ämnesområdet. Vidare kommer en referensgrupp att sättas samman med olika typer av användare och till vilkas olika organisationer riktade informationspaket kommer att tas fram. Projektet kommer att drivs i olika utvecklingssteg där den genomgående idén är att användarna av resultatet görs delaktiga genom hela arbetsprocessen. Användarna är både Trafikverket och olika entreprenörer. Problemägare är Trafikverket där kontakt och avstämning under projektet sker i form av planerade projektmöten. På Trafikverket föreslås att Pontus Gruhs är kontaktperson.
|
|
Tidsramar
|
Startdatum: 1 mars 2013 Etapp 1: mars 2013 – november 2013 Etapp 2: november – mars 2015 Etapp 3: april 2015 – december 2017 Slutdatum: 31 december 2017
|
|
|