Projekt BVFF - publicerade   BVFF nummer:  2012-041 Projekttitel  Partikelemissioner i väg- och järnvägstunnlar - källor och åtgärder Projektledare/Kontaktperson  Mats Gustafsson Telefon  013-204326 Utförarorganisation  VTI Medutförare  - Bakgrund  Tunnelmiljöer står i dagsläget utanför miljökvalitetsnormernas gränsvärden för partiklar, samtidigt som mätningar visar att just dessa miljöer har de högsta halterna i transportsystemet. Detta gäller såväl vägtunnlar som järnvägstunnlar. Långa tunnlar byggs för närvarande i flera stora infrastruk¬tur¬projekt där hanteringen av de förväntade höga partikelhalterna är ett påtagligt och svårlöst problem. Partikelkällorna skiljer sig åt mellan väg och järnvägsmiljöer. I vägmiljöer uppstår höga partikelhalter dels från slitage av vägbeläggning pga dubbdäck samtidigt som antalskoncentrationerna är höga av ultrafina partiklar från fordonsavgaser. I järnvägsmiljöer är partiklarnas källor i huvudsak slitage av bromsar, hjul, räler och kontaktledningar. Ultrafina partiklar med okänt ursprung har uppmätts i järnvägstunnelmiljöer om än i betydligt lägre halter än i vägtunnlar. Vilka källor som dominerar i tunnelmiljöerna är beroende av årstid, trafikens egenskaper och partiklarnas bildningsprocesser etc. Det finns flera sätt att minska partikelhalter i tunnlar, bland annat genom ventilation och elektrostatiska filter. Problem med dessa metoder är att de kräver energi och därför är kostsamma. Ett alternativ är att åtgärda emissionerna vid källorna. För att detta skall kunna göras behövs mer kunskap om hur källorna för olika partikelfraktioner fördelar sig och kring hur material och tekniker kan utvecklas för reducerad emission. Förutom källspecifika åtgärder bör även andra koncentrationssänkande metoder utvärderas, som till exempel körsätt vid stopp och acceleration av tåg i tunnelmiljöer. Sammanfattning  Tunnelmiljöer står i dagsläget utanför miljökvalitetsnormernas gränsvärden för partiklar, samtidigt som mätningar visar att just dessa miljöer har de högsta halterna i transportsystemet. Detta gäller såväl vägtunnlar som järnvägstunnlar. Exponeringen för trafikanter i fordon och på perronger och för personal som jobbar i tunnelmiljöer (drift och underhåll, biljettförsäljning etc) är oftast hög, men kortvarig jämfört med ovan mark där halterna är lägre men exponeringen oftast mer långvarig. Långa tunnlar byggs för närvarande i flera stora infrastruk¬tur¬projekt i Sverige där hanteringen av de förväntade höga partikelhalterna är ett påtagligt och svårlöst problem. Partikelkällorna skiljer sig åt mellan väg- och järnvägsmiljöer. I vägmiljöer uppstår höga partikelhalter från slitage av vägbeläggning, speciellt vid dubbdäckanvändning, samtidigt som antalskoncentrationerna är höga av ultrafina partiklar från fordonsavgaser. I järnvägsmiljöer är partiklarnas källor i huvudsak slitage av bromsar, hjul, räler och kontaktledningar. Föreliggande projektförslag syftar till att identifiera och kvantifiera de viktigaste partikelkällorna i väg- och järnvägstunnelmiljöer och brett analysera vilka åtgärder kopplade till såväl material och trafik som själva tunnelmiljön, som effektivast kan minska emissionerna. Förväntat resultat  Förbättrad kunskap om partikelkällor i tunnelmiljöer och om hur de kan åtgärdas. Kunskapen förväntas kunna stimulera produktutveckling och implementeras i byggande och drift av infrastruktur i tunnlar. Således finns möjligheter att följdprojekt ska kunna utvärdera användning av såväl nya tekniska lösningar, som driftstrategier. Plan för resultatspridning och implementering  Projektets problemägare är främst Trafikverket, Naturvårdsverket och operatörer. Operatörer i järnvägstunnlar är de företag som kör tåg i dessa, medan de för vägtunnlar är såväl privatbilism, som åkerier och andra transportföretag. Till projektet knyts en referensgrupp bestående av expertis inom byggande och drift av tunnlar, representanter från Trafikverket med kompetens inom såväl väg- som järnvägstunnlar och representant från operatör, t.ex. SJ, SL. Projektet rapporteras som VTI-rapport på svenska, för optimal tillgänglighet och spridning till berörda i Sverige. Resultaten presenteras på seminarier och/eller workshops för problemägare, operatörer och entreprenörer inom drift av tunnlar. Artikel i internationell vetenskaplig tidskrift ryms inte inom nuvarande projekts budget, men kan bli en produkt genom framtida/annan finansiering om resultaten anses vara av internationellt intresse. Tidsramar  -