BVFF nummer:
|
2015-031
|
|
Projekttitel
|
Indikatorer i Trafikverkets Pavement Management System
|
|
Projektledare/Kontaktperson
|
Thomas Lundberg
|
|
Telefon
|
013-204395
|
|
Utförarorganisation
|
VTI
|
|
Medutförare
|
Trafikverket Referensgrupp: WSP, Ramböll RST, Entreprenör (NCC, Skanska eller Peab)
|
|
Bakgrund
|
Kostnaden för underhåll av de statliga belagda vägarna utgör en betydande del av Trafikverkets budget. Planering av underhåll och uppföljningen av tillståndet på vägnätet är därför viktigt för att använda medel ska få avsedd effekt. En stor del av tillståndsuppföljningen baseras idag på vägytemätning. Trafikverket har utvecklat ett eget Pavement Management System (PMSv3) som bl.a. används för att följa upp tillståndet och för val av underhållsobjekt. PMSv3 är uppbyggt från tre huvudsakliga datakällor, vägnätsbeskrivning från NVDB (nationell vägdatabas), VYM (vägytemätning) och VUH (vägunderhållsdata). Trafikverkets underhållsstandard används för att selektera ut underhållsobjekt i PMSv3. Underhållsstandarden är en målstandard för 2021 som är baserad på gränsvärden för några av de objektiva mätstorheter från vägytemätningen och anger när en väg bör underhållas. Vidare används PMSv3 på övergripande nivå för att framförallt redovisa det tekniska tillståndet, t.ex. i årsredovisning (mot riksdag och regering) till detaljerade studier av ett speciellt objekt vid planering av en underhållsåtgärd. Det är det tekniska tillståndet (vägens status avseende skador och slitage) som det i dagsläget läggs mest focus på i PMSv3.
|
|
Sammanfattning
|
Underhållet av de statliga vägarna har traditionellt sett alltid gjorts utifrån vägens tekniska tillstånd. Vägens status (trafikmängd, vägkategori) är givetvis också en avgörande parameter för vilket tekniskt tillstånd som tillåts på vägnätet. Det styrande dokumentet för vägunderhållet är Trafikverkets underhållsstandard för belagd väg. De senare årens forskning har belyst vikten av att inte enbart se till det tekniska tillståndet utan att en prioritering mellan olika egenskaper kan ge större effekter för trafikanter i det lilla perspektivet och samhället i det stora perspektivet. Detta projekt ämnar till att belysa vilka möjligheter som finns samt ge direkta förslag på indikatorer för olika egenskaper. Vidare ska kunskapsluckor och avsaknad av objektiv data belysas. De indikatorer som föreslås kan enskilt vara en andra ordningens indikator (säkerhet, strukturellt tillstånd etc.) eller bidra till andra och tredje ordningens (leveranskvalitet) indikatorer. Projektets resultat ska belysa vilka indikatorer som bör och kan användas inom drift och underhåll på det svenska vägnätet samt ge förslag till fortsatta valideringsstudier för att avgöra indikatorernas potential och samverkande eller motverkande effekter (t.ex. rullmotstånd, partiklar, buller, beständighet och säkerhet).
|
|
Förväntat resultat
|
Resultatet ska beskriva hur Trafikverket kan gå vidare med utformningen av indikatorerna, skapa ett ramprojekt med delprojekt för att skapa indikatorer och i vissa fall anpassa färdiga indikatorerna för svenska förhållanden med de förutsättningar vi har i Sverige gällande klimat, tillgänglig data och infrastruktur. En idé om hur de olika indikatorerna kan valideras och implementeras ska också beskrivas. Vidare bör saknad information/mätdata för att kunna skapa en objektiv indikator tydligt belysas. Slutligen måste också risker och brister tydliggöras och en strategi läggas upp för få en långsiktighet och hållbarhet i de indikatorer som föreslås. Det slutliga resultatet blir att beskriva ett ramprojekt med identifierade delprojekt, ett för varje indikator. Allt arbete ska utformas för att passa en implementering i PMSv3, d.v.s. det bör i största möjliga mån bygga på tillgänglig information i Trafikverkets datakällor.
|
|
Plan för resultatspridning och implementering
|
Arbetet dokumenteras i en VTI-rapport alt. notat och redovisas till Trafikverkets kontaktpersoner vid rapportseminarium eller liknande. En arbetsyta där personer i referensgruppen kan ta del av arbetets fortskridande skapas.
|
|
Tidsramar
|
Projektet kan startas 2015-10-01 och avslutas 2017-03-31.
|
|
|